När ett flygplan går ner för at landa kan du känna hur trycket ökar i öronen. Detta beror på att för varje meter flygplanet går ner blir det mera luft ovanför. Denna luft skapar ett tryck mot trumhinnan. Innanför trumhinnan i mellanörat finns ett luft fyllt utrymme. När det externa trycket blir högre än trycket i örat kommer trumhinnan att dras inåt och skapa obehagskänsla eller rent av värk. För att kompensera detta rekommenderas du ofta att tugga tuggummi.
Medan du tuggar kommer du samtidigt att öppna och stänga örontrumpeten. Örontrumpeten är ett rör som går från mellanörat till svalget. När du öppnar upp örontrumpeten balanseras trycket i mellanörat med det externa trycket. På samma sätt behöver en dykare kompensera för det förhöjda trycket som vattnet skapar.
Vid havsytan har vi ett tryck på 1 atmosfär (atm). Eftersom vattnet är tätare än luft stiger trycket snabbare i vattnet. Vid 10 meters djup har trycket ökat till 2 atm. För varje 10m djup ökar trycket med 1 atm. Detta gör att de första 10 metrarna är de mest känsliga vad gäller tryckutjämning. Under dessa 10m kommer trycket att fördubblas. Nästa fördubbling kommer att ske mellan 10-30m.
Under ett dyk är det inte praktiskt och kan vara rent av farligt att tugga tuggummi så här behövs andra sätt att kompensera trycket. Ett fåtal människor hör till de lyckligt lottade som kan öppna upp örontrumpeten genom att göra en mindre rörelse med käken. För dessa sker tryckutjämningen ofta utan att de behöver fundera på det alls.
Övriga dykare behöver aktivt trycka upp luft i örontrumpeten. Det finns två huvudsakliga sätt att göra detta. Valsalva och Frenzel.
Vid Valsalva stängs luftvägarna (munnen fast och näsan kläms åt) och sedan trycker man upp luften som om man skulle blåsa upp en ballong. Valsava fungerar bra under de första 5-7 metrarna. Efter det blir det omöjligt att trycka upp luften på detta sätt.
I Frenzel använder man tungan som en kolv och trycker upp luften i stället för att blåsa ”ut” luften. Genom att föra tungan bakåt och uppåt skuffas luften upp mot näsan och örontrumpeten. Fingrarna klämmer fast näsan vilket gör att luften pressas in till mellanörat och jämnar ut trycket. Frenzel är den rekommenderade metoden eftersom den fungerar till 25-30 meters djup.
För att träna tryckutjämning behövs en pol med större djup. Sukelusareena med sina 8m ger oss möjligheten till detta. I slutet av vårterminen begav sig en grupp på 8 personer till Veikkola föra att träna. Till allas glädje lyckades alla med tryckutjämningen och samtliga deltagare kom ner till max djupet.